WIEN

Liten rapport från huvudstaden

Fast vi börjar med det viktigaste. Plutten och Bruden och bebisarna kom ganska tidigt på morgonen. Det vill säga, jag hade knappt svalt mitt morgon kaffe! Jag vet givetvis inte hur du mår på tidiga morgnar men jag vill gärna ha tyst och lugnt och helst en dagstidning (papper). Ostmacka och kaffe och livet återkommer. När det inte blir så…..tja då blir det annorlunda.

Full galopp i blöjbyten och nappflaska och bara UNDERBART. LEJONPYRET tittade på mig, vred sig runt pappas arm och bara strålade. Här är jag farmor! Går rakt in i hjärtat. Drottningen har så rätt när hon säger att barnbarnen är livets efterrätt. Bara njuta och älska.

Detta blir nog en lite kortare blogg än vad jag brukar. Sitter på en mycket hård trästol på hotellet och försöker skriva.

Som sagt, jag är i Wien på ett par dagar då kompisen, skrev om henne för några veckor sedan, har kommit från England med sin kompis. Vi har nog inte setts på 15 år och hennes kompis känner jag inte alls men hon är mycket trevlig och har lätt till skratt. Fast hennes dialekt har gjort det nödvändigt för mig att otaliga gånger säga, Sorry?. Jag börjar vänja mig med att något som för mig låter som ” jimmeny” betyder Germany! Vi har gjort staden osäker och redan första dagen klarade vi av  Prater, Schönbrunn, erste Bezirk och MaHü! Det blev ungefär 20 kilometer så det är ju tur att jag har väl ingångna skor!

Kompisen och jag dansar runt det ömma och så lär det förbli. Men, nya dagar och nya tankar.

Imorgon tar vi tåget till Salzburg. Det värsta med det är att tåget går TIDIGT! Det borde vara förbjudet när man har ledigt! Men det är fullt program och då måste vi vara tidigt där. Det blir Mirabell, M32, gamla staden, floden, katedralen och leberkäse. Ja, inte till mig för det är inget jag kan äta som du vet. Sedan är det familjeträff med de flesta. Nani har kompisen känt innan hon föddes! Och resten. Plutten kommer nog inte, blir jobbigt med LEJONPYRET och Sessan för bara ett par timmar.

Sedan blir det hemmabyn och under förutsättning att jag då andas är jag tillbaka nästa vecka!

Du, var rädd om dig!

Ps. MaHü är MariaHilfer Strasse på Wiens dialekt!