VINTERVÄDER
UTE
Sitter och jobbar, dvs, kunden jobbar och jag tittar ut genom fönstret. Den lilla familjen åker pulka. De har varit ute i över en timme med sina små, två och kanske fyra år gamla barn. Nu är det nästan mörkt och minstingen vill att mamma ska åka pulka och han ska knuffa igång henne. Hur han än försöker är han för liten och mamma för tung. Det blir pappa som skrider in och hjälper till att putta och vill sedan gå hem. Men det vill inte lillkillen som springer bort så fort han kan. Kommer inte långt så är pappa där och tar honom i handen och går med bestämda steg hem. Storebror vill nu också knuffa mamma och gör det fast jag tror att hon hjälper till lite och sedan går de också hem. Det är mörkt ute och man ser nästan inte var vägen går.
Snön lyser upp lite men inte tillräckligt. Fast visst är det fint med ren, vit snö! Finalina och Pajas byggde fåtöljer ute i snön igår. Nu ligger det inte jättemycket snö men det räckte till två fåtöljer och några snöbollar som flög i luften. Svärson var gullig och skottade infarten.
Undrar lite varför det är så mycket lättare att klanka på något eller någon än att ge komplimanger eller beröm? Japp, du har gissat rätt, tyvärr! Jag har inte varit schyst utan haft kritik där jag definitivt inte varken ville eller borde ha haft det.
FÖRLÅT!
När barnen var små så sa jag inga fula ord så att deras känsliga öron kunde höra det. Mina osande svärdomar var; 🍐🍏 och 🍌! Fast i mertal!, Jag skojar inte! Barnen minns det än och imiterar mig mycket bra! Idag räcker det inte men ….. det är ju med ord som med tandkrämen, har du fått ut det får du inte tillbaka det/de!
Vi är på familjeresa över helgerna och igår ringde Storasyster och förklarade klädkoderna för de tre festliga kvällarna. Storasyster är en sån där som alltid är rätt klädd och i rätta modet och färgerna och vad vet jag! Själv har modet absolut aldrig intresserat mig och så länge kläderna är hela , rena och inte alltför skrikiga är jag nöjd. Jag talade prompt om att av alla föreskrivna klädslar har jag inget alls. Storasyster tänkte lösa ett av problemen genom att inhandla en rosa, paljettklänning med mini kjol. Jag tackade och tackade nej tack! Nog för att jag är lite galen men inte helt vansinnig!
Stormen jagade runt knuten igår kväll och och alla konturer suddades ut. Vi har ett litet berg, (Maken kallar det för en liten kulle) och från det hållet kommer oftast vårt väder men nu försvann allt i en enda snöyra. För säkerhets skull tände jag lite te-ljus om utifall strömmen skulle gå. Det hände som tur var inte och jag satte igång med att läsa en biografi om kvinnan som gjorde Grand Hotell till Grand Hotell. Spännande läsning om en stark och målmedveten kvinna i slutet av förra sekelskiftet.
Imorse var det bara att kolla hur mycket snö vi hade fått. En viss förvarning fick jag redan i sängen när jag hörde grannen skotta för fullt. Funderade först på att vända mig och dra täcket över huvudet men klev upp till slut. Kaffe hjälper alltid men du milda tid vad det glittrade! Snabb frukost och ut och börja med att skrapa och borsta av bilen. Grannen tittade lite på mig men det kan ha berott på mina gympaskor och tröja. Sedan var det dags att skotta undan vallen som snöplogen hade skapat under natten. Jag vet inte vem som kör plogen i vinter men sådär noga är han inte.
In i värmen och plocka ihop dagens läroböcker. Sedan satt jag i min svenska bil med motorn på och tinade upp bakrutan och funderade skarpt på varför min bil inte har en motorvärmare?? Åtminstone tror jag att det heter så. Du vet, man kan värma upp bilen och tina upp rutorna innan man kör iväg.
Var rädd om dig!