TILLBAKA
UNDRAN
Sitter mitt i natten och tittar på Nobelbanketten. Vi har haft gäster så det blev lite sent men nu tittar jag. Ute vräker snön ner sedan i eftermiddags och allt är vitt. Gästerna fick borsta ner bilen ordentligt innan de kunde ge sig av.
Undrar lite om jag är mer svensk än andra svenskar och i så fall vad det beror på. Blir man mer svensk om man bor utomlands mestadels av sitt liv? En del utlandssvenskar som jag känner vill bara bli integrerade i sitt nya hemland och andra (läs: jag) vill vara både integrerad och ändå vara svensk med Kalle Anka på julafton, julmat och snaps, samtidigt ta in sederna där jag bor.
Som du vet var jag i Stockholm med döttrarna. Det var så underbart och kompis Anita var med på det mesta. Träffade släkt och vänner och, som jag skrev förra gången, åt vi oss genom staden. Utifall du undrar, det var inte bara resväskan som vägde betydligt mer på hemresan än ditresan! Inga kommentarer tack! Men sjutton vad gott det är med vissa saker som inte finns här. Fast en brun, krakelerad fralla såg jag inte skymten av! Vem har tagit bort frallan och varför? Fast på hotellet fanns varje morgon nybakade lingonbröd, varma och frasiga. Mums!
En middag på en liten restaurang som bara har thaimat var vi också på. Klev in och visste direkt att det här blir bra. Enbart thailändare där! Ex med fru, Nani, Monkicka och jag och Anita fick bord bredvid en trio ”damer”. Det blev lite prat mellan de två borden och en dam ville veta om jag kunde hjälpa hen att lära sig svenska och mitt svar, på thailändska så klart, var, ja det kan jag. Damerna glodde och började helt öppet prata om mig på thailändska och undrade om jag verkligen hade svarat på thai. Exets fru svarade vänligt att jo det hade jag gjort för jag pratar thai för jag är uppvuxen där. Blev en kul och intressant kväll. För att inte tala om att jag åt min barndoms absoluta favoriträtt! Breda platta nudlar med tunt skivat fläsk och pak choi i en tjock sås. Himmelriket! Jag äter egentligen inte pasta men det var bara att slurpa på tills jag trodde att jag skulle explodera!
Ett litet skutt i tiden. Har precis haft besök igen men av en annan sort. Ett ungt par som ville se hur jag fixar jul i mitt hus och varför. Vi började med en liten glögg och tittade runt överallt och sedan gick vi upp till vardagsrummet med gran och klappar och ALLT! De som har besökt mig i adventstider vet vad ALLT betyder. Inte nog med att jag har galopperade alzheimers, jag har galopperade julvansinne! Allt dekoreras till max och tavlor tas ner, till och med duschdraperiet byts ut! Tur att Maken tar det med ro men nu har jag verkligen köpstopp. Vi får se vad jag kan smuggla in utan att någon ser det.
Sakta men säkert blir julmaten klar. Brunkålen gjordes igår och ligger gott i frysen. Delegerat har jag en hel massa saker som köttbullar, pressgurka och rödbetssallad och lite till så det är lugna puckar. Till helgen ska jag göra stuffing till kalkonen som jag hoppas kunna köpa på måndag.
Jag var nere i skafferiet och råkade se att vörtbröd har jag inte bakat än för kryddorna ligger kvar. Tja, en sak till att fixa men innan dess ska jag gå på luciafirandet i staden. Präst Peter med följe kommer och jag hoppas på att barnbarnen kommer också. Ska försöka övertala Nani att baka något och annars får jag kolla vad jag har gömt i frysen. Jag vet att det finns en halv mjuk pepparkaka och eventuellt även en halv Banana Bread.
Jo förresten, jag har tittat på Lucia från Gräfsnäs. Så fint och underbar sång. Jag kan verkligen inte förstå den shitstorm som blev över luciatågets gröna skärp! Javisst, skärpen har för det mesta varit röda men ….
ps. Har fortfarande inte sett klart på varken Nobelbanketten eller Lucia men det finns ju helger och att baka tar tid i ugnen!
var rädd om dig