PRICKIGT

Tulpanlökarna är planterade men det dröjer så jag fick denna av Lille As mamma!

Funderar

Sitter och jobbar men kunden har fått att göra och jag funderar lite på min bil.

Som du redan vet kör jag en av de nya sosse-container mot min vilja. Fast det är inte helt sant längre för jag gillar min bil och skulle inte byta bort den längre. Jag skrev om hur det gick till i slutet av  oktober ’19 när jag köpte den. Men, den har på ålderns höst fått barnsjukdomar! Jo men jag lovar! Den blir prickigare och prickigare! Det är nästan så jag tycker att jag borde kanske klia lite på den! Eller i alla fall sätta på lite salva.

Tanken var att jag, nu i pensionsåldern, inte skulle arbeta på måndagar och då hinna göra saker som tvätt, handla och annat roligt( läs: doktor och stryka). Det bidde inte så. Nu har jag en en hel del kunder och få sno mig om jag ska hinna handla innan det sätter igång.

Precis som jag var klar med måndagens sista kund ringer Finalina ❤️. Hon berättar att hon ska sticka en mössa och undrar om jag kan sticka. Tyvärr, tyvärr men virka kunde jag för ungefär ett halvt sekel sedan. Kort förklaring av virka och sekel. Men mormor, va bra! Kan du visa mig på söndag? Javisst mitt hjärta. Så nu gäller det att dels hitta garn och virknålar och dels komma ihåg hur fasen jag virkade mössor i början av 70-talet. Varför vi, i 30-35 plus grader, behövde mössor kommer jag inte ihåg! Men jösses vad coola vi var!

Vill, mycket svagt, minnas att jag hade en mörklila på skallen och dåvarande bästisen, Maari, hade något ljust. Lila var och är min färg. Då för det var lite rebelliskt och lite hippie! Resten av mitt tonårs revolt var att alltid ha två olika örhängen samtidigt. Det har jag fortsatt med och har nu varit modern och högsta mode minst fyra gånger sedan tidiga 70-talet!

Anett som syr örhängen vet att jag alltid bara vill ha ett. Just idag är det ett flerfärgat hjärta som är ca tre centimeter långt.

Det har visat sig att barnsjukdomen inte var en sjukdom! För en något år sedan köpte jag på macken ett paket med våtservetter för bilen, framförallt för cockpiten. DE är bovarna! De säljs för bilen och jag trodde på det men det har visat vara gift för bilen. Allt detta enligt firman som städade bilen på insidan och polerade bort alla prickar. Fråga helst inte vad detta nöje kostade!

Suck, ytterligare en grej jag inte hade en aning om! Tja, jag lär så länge jag lever.

Och det måste bli länge för det dröjer minst 19 år innan LillAnte tar studenten och en brakfest vill man ju inte missa!

Jag håller fortfarande på att döstäda och är fast i bokhyllorna. Lite kuligt är det faktiskt. En himmelns massa böcker som har stått i decennier och inte blivit lästa igen.  Så nu läser jag om. Just nu är det en hel radda med böcker av Eric Lundqvist. Han var skogsjägmästare och jobbade mest på dåvarande holländska Indonesien. Detta var i början på 30-talet och framåt. Jättekul att läsa, fin gammaldags svenska och tänk att det fanns redan då en fördomsfri människa som dömde efter hur folk var och inte hudfärg eller religion.

Det fanns en annan som också var på Indonesien, Sten Bergman tror jag att han hette. Men om jag minns rätt var han äventyrare. Och blev adopterad av huvudjägarnas hövding. Men de böckerna har tydligen gått vidare.

Var rädd om dig!