KLAGOSÅNG

Bara så du på en gång vet så har jag inget RIKTIGT att beklaga. Men jösses vad många småsaker retar mig ideligen. Och på tyska heter det ju ”Geteiltes Leid ist halbes Leid“. Så jag tänker dela med mig och du kan ju i sin tur dela vidare och till slut retar jag mig på ingenting alls och det blir skönt! Åtminstone för mig!

Tja, var ska vi börja? Jo nu vet jag. Vi, Maken och jag, har slagit vårt eget rekord och det händer, tack och lov, inte så ofta. Som du redan vet har vi två hus och kör mellan Stenbyn och hemmabyn var och varannan vecka för att kolla läget. Plus den lilla, gamla stugan såklart.

I början av 2000-talet skulle makens kusin gifta sig i hemmabyn. Vi ville självklart vara i god tid där och startade två och halv timme innan vigseln skulle starta. Det brukade ta cirka en timma trettio minuter för knappt 16 mil. Vi missade vigseln men hann, på fem timmar, att komma fram till festen! Diverse krockar på motorvägen och sedan var det kört.

Som sagt, rekordet är slaget. I veckan skulle vi köra till hemmabyn och jag lämnade huset kl 16:00. Kl 23:20 klev jag in i huset i hemmabyn! Det vill säga, sju och tjugo minuter för knappt 16 mil! Krockar på motorvägen och omedelbart därefter en trasig turistbuss och allt hände givetvis i tunnelsystemet som just nu renoveras. Och innan du ler åt min vånda, tunnlarna ska renoveras under trettio månader! Ska du till Italien? Ta vägen via Frankrike eller Ungern, det går fortare!

Och lite sightseeing är ju kuligt!

Tre dagar i veckan sitter jag på mitt kontor och lär ut olika språk fast mest tyska och engelska. Jag kör dit trots att det inte är långt dit men skolväskan är så tung. Och ibland regnar eller snöar det. Det finns två parkeringar, en mindre framför huset och en stor bakom. Jag brukar stå framför huset på ”min” favoritplats. Förra veckan och hittills denna vecka är det någon annan som står där! Kan du tänka dig? 🍐🍐🍏🍏🍌🍌!!

Glassbilen kom i måndags och jag hade reklambladet i handen och blev jätteglad! Grönkål! MUMS! Två stora påsar tack. Tyvärr tyvärr, nästa månad. Grrrr.

Och ingen 88 åt jag i Stockholm. Och inget julbord för de startade veckan efter vi hade varit där.

Och varför SMÅRT?? Blir du också störd av den jobbiga reklamen från det stora svenska möbelföretaget? Mig retar det gallfeber på. Eller har jag missat ett nytt svenskt ord?

Och inte har jag hunnit titta på Luciamorgon än trots att så många har skrivit att det var så fint och stämningsfullt.

Och nu ikväll var dieseln billigare än på länge men tanken är full!

Nu ska du inte tro att allt är skrutt och elände för så är det inte.

Hade en finfin kväll med Helena och Ingela, god mat och trevligt sällskap. Det regnar inte (just nu!) och Heidi kom med hembakat idag! Och jag har tre undangömda DubbelNougat i lådan!

Var rädd om dig!