Gräsänka

Visserligen bara över natten men…. När jag växte upp hade vi en otrolig hushållerska i Bangkok. Det var tur att någon höll i hushållet kan jag lova! Mor och far var väldans ofta i ett annat land och/eller på en annan kontinent. Uppskattar att pappa hade runt 200-250 resdagar om året så direkt hemma var han ju inte. När det gick, hängde mamma med och vår, syskonens och min, fasta klippa blev NaLeo. Hon hade koll på allt och lite till! Vi kunde låna pengar av henne, fick mat när vi, inte jag så klart, men bröderna, inte fick äta middag med resten och dolde spåren när det så behövdes. NaLeo styrde med fast hand över alla ca 14 personer i hushållet trots att hon var nog inte ens 160 lång och hade bara en tumme kvar på en hand. De fyra fingrarna hade blivit avhuggna långt tidigare. Hemma gjorde det inget men när hon gick för att handla eller något annat ärende hade hon alltid en vit fin näsduk virad runt omkring.

Hur sjutton kom jag att tänka på henne??

Javisst ja, nu vet jag. Hon brukade berätta sagor och legender för oss i uppfostrande syfte. Som hon såg det, någon måste ju se till att vi blev vettiga människor någon dag. Och strax är jag tillbaka till början. Det var nämligen hon som lärde mig att vara rädd för spöken! Men spöken finns inte säger du? I Thailand finns det tusentals! Både bra och dåliga och till och med farliga!

Och därför gillar jag inte att vara ensam hemma. Fort Knox är inget mot hur jag låser och spärrar. Men samtidigt vet jag att ett spöke inte går genom fönster eller dörrar. Fast det försöker jag att glömma! Tur att man har galopperade alzheimers!

Tja, spöknatten är över och allt gick bra! Vilken tur va?! I natt är Maken hemma fast bara för en natt. Så det blir till att låsa, bomma igen och stänga imorgon igen. Gubbarna, får man skriva så när alla är en bra bit över 60 år? I alla fall så ska de iväg och golfa någonstans. Tack och lov är alla lika obegåvade och ingen är bättre än de andra. Två lider starkt av pensionärsstressen och två sköter diverse jobb och har inte tid att stressa.

Mötte grannen igår och han kämpade med något arbete i trädgården. Vi hälsade och jag undrade om han inte kunde ta det lugnt nu när han är pensionär. Han flinade glatt och talade om att han hinner aldrig någonting och skulle det vara ett par timmar utan jobb behövs han omedelbums som barnvakt! Jag konstaterade att jag tänker jobba livet ut och inte stressa som han!

Återigen en sensommardag med mycket sol och varmt, åtminstone i solen.

I morgon är det ju nationaldagen och ingen, nästan ingen i alla fall, behöver jobba. Jag har en kund på förmiddagen men sedan är det lugnt. Fredag också vilket är skönt. Då kommer Ademun och Lille A. Ademun ska skifta däck och han har handlat extrasaltat svenskt smör i Tyskland åt hela familjen! MUMS! Det är inte mycket som är gottare ( jag vet men det låter bättre än godare!) än knäckebröd med saltsmör! Kanske med en tjock skiva med Herrgårdsost i så fall.

Maken har kommit åter från ett kort snabbt besök i hemmabyn för att kolla stugan. Den står, tack och lov men stacken är skadade av träd som bröts av i stormen förra helgen. Suck och stön! Det blir barnarbete igen. Såga upp stockarna och forsla ner till byn och klyva. Tror att jag måste jobba den dagen!

Var rädd om dig!