HEJ!

FIRANDEN

Vi firar och vi firar och sedan firar vi lite till. Gissa om jag märker att det är juni! Det är födelsedag nästan varje vecka. Just den här veckan är det Finalina som fyller. HIPP HIPP HURRA FINALINA! Fast vi var tvungna att fuska lite för att hinna med så vi firade på söndagen innan. Mamma Nani bakar tårtor dygnet runt och jag tror att hon läser recept i sömnen! Näst ut är Maken och jag är jätteglad för sedan blir det lite lugnare. Och dessutom har jag redan hans presenter i hemliga skåpet. Hemliga skåpet är precis så o-hemligt som det bara som det bara kan vara! Alla vet vilket skåp det är. Men det är praktiskt för även om jag glömmer vad jag har köpt eller till och med om jag överhuvudtaget har köpt ( händer jämt och ständigt) så är det bara att kolla där.

Hettan har kommit och jag önskar att den inte tog i så ordentligt. Kan det inte räcka med 25 grader? Måste det vara 35? För ca åtta dagar sedan var vi i hemmabyn och jag vaknade upp till tystnad och plus 8 grader. Solen sken och det var så ljuvligt! Idag har vi haft 32 och jag bommar igen hela huset och måste tända lampor för att kunna se något. Fast det gör inget längre för äntligen, augusti 2022 till maj 2023, sitter photovoltaik sakerna på taket och vi har massvis med ström. Så jag tänder precis hur många lampor som helst på dagen! Och kör tvätt och disk och torktumlare!

Det där med tystnaden i hemmabyn, här i Stenbyn är det allt annat än tyst på morgonen. Eller vaddå på morgonen? Det börjar med att tidningsbudet gasar in ca 03:15, kastar in tidningar höger och vänster medans bilen hostar och hackar, troligtvis en något äldre modell. Klockan 4:30 börjar sparvarnas dag och då tycker grannens tupp att det är dags för honom också. Det har flyttat in flera yngre till Stenbyn och de flesta börjar tydligen att jobba klockan 06:00. Närmaste grannen klarade aldrig av att ta körkort utan sladdar iväg till jobbet 06:45 på en moppe som bör vara jämnårig med mig! Sedan kommer bönderna för att hämta gräs till kossorna och då brukar jag ge upp. Ja, jag vet. Jag skulle kunna sova med stängda fönster och då inte höra fullt lika mycket men då får jag andningssvårigheter och jag får för mig att nu är det slut. Och det vore trist för maken som ska iväg till sitt och inte har tid för begravningsbyrån. Vad gör man inte för kärleken?

När man som jag jobbar med människor i olika åldrar, olika kulturer, olika religioner, ja du förstår, hela tiden händer det lätt att jag får ta del av deras vardag. Ibland lite ledsna och ibland lite glada och det är bara att åka bergochdalbana efter bästa förmåga. Denna vecka har jag sympatiserat ett missfall, gratulerat en graviditet och hurrat för en nyföding! ( Ja, jag vet, det är inget ord men jag gillar det i alla fall!) Ömkat en bilolycka, gratulerat en obekant svärmor och gett bort ett paket näsdukar där farfar hade gått bort.

Huset dallrar av hettan och jag är så varm. Knäpp som jag är tänker jag på kallt, isbitar, Piggelin, iskylda drinkar och annat gott. Detta trots att jag vet mycket väl att mot värme hjälper bara värme. Det vill säga jag borde tänka varmt te, glögg och varma bad! Nej och nej och åter nej tack.

Det blev lite sent ikväll för jag och Maken fastnade i byråkratin. Försökte fylla i papper och det tog två och en halv timme plus ganska många svordomar på diverse språk!

Var rädd om dig!