BLÖTT

Järnnätterna

Järnnätterna är ett stort samtalsämne som vanligt varje år! Här i Österrike är det fyra nätter och i norra Tyskland fem. Tolfte maj var starten för oss och då med Heliga Pankratius, även känd som Pankratz. Sedan kommer Servatius, Bonifaz och till slut Kallte Sophie. Alla män var biskopar eller ärkebiskopar och Sophie var en kvinna i Rom som blev en martyr. Ordspråket säger: före Bonifaz ingen vår och efter Sophie ingen frost.

Nu kan jag tänka mig att du undrar lite hur i himmelns namn kom jag in på detta? Jag är varken katolik eller österrikiska. Jo, Nani kom för att hurra för mamma och med sig hade hon en kruka med gurka och en med tomater. De står på balkongen nu. Idag var jag och handlade och plockade på mig en kartong med så-kallade tomat rariteter. Problemet är bara att det är alldeles för kallt utomhus! Eisheilige bestämmer! Idag är den sista dagen och jag hade tänkt mig att plantera ut mina rariteter imorgon. Tror att det skiter sig för det utlovas snö! Visserligen inte här i Stenbyn men ändå…. Tompater, jag vet men barna sa alltid så förr, kräver tre saker: sol, värme och vatten.  Till helgen ska vi till hemmabyn och roliga Judith påpekade ”glöm inte moonboots”! Hon är inte snäll!

Regnet vräker ner, vissa ängar är under vatten redan, gräsklipparen har gömt sig så långt in i vedboden som möjligt. Jag såg i morgontidningen att semesterresorna till varmare länder har en rykande åtgång trots en prisökning på mellan 10-20 procent! Jag lär få gräva fram gummistövlarna, undrar var jag klämde in dem?  Och gömde inte jag en flaska glögg bakom konserverna? Det ska jag kolla idag.

Som alla vet är allt, precis allt, mycket större i USA. För cirka tio år sedan var vi på semester hos storasyster. Hon visade mig stolt en skärm som visade bilder ur familjelivet. Alla hennes barn kunde ladda upp nya bilder och till och med kortare video. Naturligtvis ville jag också ha en sådan skärm.

Tack och lov fyller jag år senare på sommaren och en sådan skärm önskade jag mig.  Jag fick en liten bildram med ett SD kort att ladda upp bilder på. Jag blev jätteglad och tittade ofta på bilderna. Men jag ville ju självklart ha mer och större.

Nu har jag det. Jag har fått en stor skärm som hänger på väggen och det laddas upp nya bilder som julklappar och till födelsedagar. Och där sitter jag och blir nostalgisk när det är bilder på småfolket när de verkligen var små!

Det är verkligen makalöst hur fort det går. Nyss var hon nyfödd och pytteliten och nu går hon femte klassen! Imorgon är det Lille A som har första kommunionen och jag tycker att det blir spännande. Han vägrar  kategoriskt att ha lederhosen på sig! Svärdotter och barnbarn i ”diskussion ”. Gissa vem som vinner!

Just nu, i denna minut, det regnar inte! Termometern har klättrat upp till plus sju grader och det finns hopp om livet!

Var rädd om dig!